Nvidias Geforce RTX 5000 med strömtörstig AI-best i spetsen

Hårdvarufesten CES 2025 går av stapeln i Las Vegas och Nvidia lyfter täcket av fyra grafikkort baserade på Blackwell-arkitekturen. 1 999 USD är priset på RTX 5090.

Med tvåårsintervall kliver Nvidias VD Jensen Huang upp på scenen för att avtäcka en ny generations grafikkort med tillhörande arkitektur. Senast det skedde var hösten år 2022, när Ada Lovelace-arkitekturen och Geforce RTX 4000-debuterade. Arkitekturen döpt efter programmeringspionjären medförde rejäla kliv upp i rastrerings- och särskilt i ray tracing-prestanda – detta till ökad verkningsgrad ställt mot föregående Ampere.

Detta innebar dock inte att värstingkortet Geforce RTX 4090 och den inledningsvis förvirrande RTX 4080-duon blev några strömsnåla historier. Som ackompanjemang följde den kompakta 12-pinnars strömkontakten 12VHPWR med specifikation på upp till 600 watt, som med facit i hand resulterat i en del oönskade problem. De mest kritiska kommentarerna har däremot riktats mot grafikkortens saftiga prislappar.

Dyra Geforce RTX 5090 affischpojken för Blackwell

Jensen Huang kliver in i rampljuset på CES 2025 och presenterar nu den konsumentinriktade varianten av grafikarkitekturen Blackwell – döpt efter den flerfaldigt belönade matematikern David Blackwell. Det står klart att företaget ännu en gång skruvar upp både prestanda och pris. Geforce RTX 5090 blir den nya herren på täppan med en prislapp om 1 999 USD, eller 27 999 kronor inklusive moms.

Med detta kommer löften om en arkitektur som erbjuder 50 procent högre rastreringsprestanda, en dubblering för ray tracing-beräkningar, samt fyra gånger AI-prestanda. Tillämpningar för artificiell intelligens har varit på allas läppar de senaste åren och Nvidia har stått i centrum för hårdvara och tillhörande mjukvara. Av den AI-pepprade presentationen att döma står klart att företaget fortsätter på det inslagna spåret och lyfter AI som ett måste.

Huang exemplifierar med att det nu är möjligt att totalt beräkna en sextondel av pixlarna på traditionellt vis, för att sedan låta tränade modeller extrapolera fram mellanliggande pixlar och bilder. Utfästelser om prestandalyft blir därmed svårare när Nvidias jämförelser mot Ada Lovelace glider mot äpplen och päron, varför oberoende tester får slå fast exakt hur mycket högre prestandan är.

Klart är i alla fall att Geforce RTX 5090 utrustas med grafikkretsen BG202, som också blir en av världens största. 92 miljarder transistorer innebär en ökning om 21 procent jämfört med AD102 hos RTX 4090. Kretsen sällskapas av 32 GB GDDR7-minne från Micron. I och med att minnesbussen ökar till 512 bitar skjuter också minnesbandbredden i höjden: Från runt 1 TB per sekund till strax under 1,8 TB/s. 

RTX 5080 och RTX 5070 mindre imponerande

Specifikationerna visar att Nvidia lägger det mesta av krutet på toppmodellen RTX 5090, medan de tre övriga Blackwell-korten inte ser lika imponerande kliv framåt i specifikationerna. Nvidia menar förvisso att Geforce RTX 5070 ska matcha RTX 4090, men med mer blygsamma specifikationer och halva minnesmängden – 12 mot 24 GB – är användningsområdena förmodligen begränsade till sådana där AI-funktioner kan sättas in för att accelerera arbetet. 

I aningen mer transparenta prestandajämförelser använder Nvidia föregångaren för respektive nykomling som jämförelseobjekt. För Geforce RTX 5070 är lyftet mellan 50 och drygt 100 procent i ett gäng utvalda spel, som körs i 1440p-upplösning. Jämförelserna mellan RTX 5080 och RTX 4080 vrider upplösningen till 4K och visar på snarlika ökningar. Värt att påpeka är att inga tester jämför regelrätt rastreringsprestanda, möjligtvis för att de uppdaterade ray tracing- och Tensor-kärnorna bidrar till prestandalyft som får Geforce RTX 5000-serien att framstå som ytterligare ett snäpp vassare.

DLSS 4-stöd gör en bild till fyra

Geforce RTX 5000-serien får stöd för generation fyra av Deep Learning Super Sampling (DLSS), som är ett antal mjukvarufunktioner som drivs av Tensor-kärnorna. Med Blackwell-arkitekturen rör det sig om femte generationens Tensor-kärnor, och Nvidia specificerar rejäla uppgraderingar TOPs, kort för enheten som skrivs ut biljoner beräkningar per sekund. Med toppkortet Geforce RTX 5090 syns 3 352 TOPs, ställt mot 1 321 hos RTX 4090. Endast RTX 5070 hamnar under denna nivå, med 988 TOPs.

Den extra prestandan medför att DLSS 4 utökas med ”multibildgenerering”. Som namnet antyder kan funktionen skapa fler än en bildruta baserat på tidigare data och enligt Nvidia är det nu möjligt att skapa upp till tre bilder med hjälp av DLSS. Samtidigt uppges bilduppskalning och DLSS-understödd ray tracing vara bättre och mer resurseffektivt än tidigare.

Kompakt kretskort öppnar för intressanta kylare

De stundande lanseringarna av Geforce RTX 5000-familjen medför i vanlig ordning att ett stort antal partnertillverkare släpper korten med egna kylarlösningar. Nvidia visar att det finns utrymme för att göra något nytt med denna generation, där referensdesignen har ett mycket kompakt kretskort. Med Founder’s Edition-modellerna väljer Nvidia att nyttja detta för en design där två axialfläktar blåser genom kylflänsen.

Grafikkretsen har direktkontakt med en ångkammare ansluten till fem värmeledningsrör, som i sin tur fördelar värmen till aluminiumkylflänsen. I skrivande stund är det okänt om bolaget valt att frångå 12VHPWR-kontakten för strömmatning, men med RTX 5090 nosar specifikationerna på gränsen för den kritiserade kontakten: TBP-värdet 575 watt. RTX 5080 ligger på 360 watt, medan RTX 5070 och dess Ti-syskon specificeras till 250 respektive 300 watt.

Displayport 2.1b öppnar för högupplösta höghastighetsskärmar

På CES 2025-mässgolvet har flera tillverkare presenterat nya skärmmodeller som passerar gränsen för den bandbredd som äldre bildanslutningar klarar av att leverera. Displayport 2.1b är det nya heta och har stöd för bandbredd om 80 Gbps, vilket är tillräckligt för att utan bildkomprimering mata 4K UHD-skärmar med 240 bilder per sekund, eller 8K-skärmar med 60 Hz . 480 respektive 165 Hz möjliggörs med Display Stream Compression, DSC. Med den nya generationens grafikkort hoppar Nvidia på tåget och specificerar att tre Displayport 2.1b blir standard, flankerat av en HDMI 2.1a.

Blackwell debuterar i slutet av januari

För den som är intresserad av ett vassare grafikkort i ett mer portabelt format sjösätts inom kort ett flertal bärbara datorer med Blackwell-kort. De delar namn med de fullfjädrade varianterna, men är i vanlig ordning något nedskalade. Med tanke på att RTX 5090 kan klämmas in i ett chassi med tjocklek under 15 millimeter är det rimligt att anta ett TBP-värde och prestanda en bra bit under den stationära motsvarigheten.

Bland de fristående grafikkorten blir Geforce RTX 5090 och RTX 5080 först ut på marknaden, med tillgänglighet från och med den 30 januari. Riktpriserna är 1 999 och 999 USD, eller motsvarande 27 999 respektive 14 129 kronor. RTX 5070 Ti och RTX 5070 ska istället släppas någon gång under februari månad, till priser om 749 samt 549 USD – 10 579 och 7 759 kronor.